”Vi hade inte en chans!”

Tidigt på morgonen den 21 oktober möts Arne av en dyster syn. Det enda som finns kvar av hans segelbåt Gitane är masten som sticker upp ur vattnet. Från segelklubbens takterrass står han tillsammans med andra medlemmar och försöker förstå vad som har hänt.

– Redan när vi kom till hamnen såg vi i mörkret en motorbåt som låg uppe på land, berättar han.

När det ljusnar blir förödelsen ännu tydligare. Madrasser, utrustning och annat bråte driver omkring i vattnet eller har fastnat i buskarna längs strandkanten.

Under morgonen börjar vattennivån lyckligtvis att sjunka. När vattnet har sjunkit undan så pass mycket att det går att ta sig ut på bryggorna försöker några båtägare säkra de båtar som fortfarande driver omkring. Men för många är det redan för sent. I just den här hamnen har tolv båtar sjunkit, däribland Arnes Dehler 41.

Ett oväder ingen kunde stå emot

Ovädret kom inte som en överraskning. Flera dagar i förväg hade Arne och andra i klubben förstärkt förtöjningarna med extra tampar och fendrar. Så länge det gick stannade de kvar ute på bryggorna och gjorde vad de kunde. Men den här gången räckte det inte.

Vattnet steg snabbt. Snart slog vågorna över piren och vinden slet i båtarna med full kraft. I efterhand konstaterade en besiktningsman att det i praktiken var omöjligt att skydda båtarna i en sådan situation – oavsett hur noggrant de hade säkrats.

Som efter en naturkatastrof

För många båtägare blev morgonen känslosam. Spåren av stormen syntes överallt. Omkring 2 000 båtar fick skador och runt 300 sjönk.

För Pantaenius innebar det en extrem situation. Hela organisationen sattes på prov, allt från kundtjänst till skadehandläggare och besiktningsmän. Så många skador från en och samma händelse är ovanligt och brukar annars främst förknippas med orkaner i Karibien.

Men tack vare den erfarenheten kunde teamet agera direkt, med fullt fokus och snabba insatser.

Snabb och smidig hantering

På huvudkontoret i Hamburg agerade man direkt. Bemanningen förstärktes, och i stället för två personer fanns nu åtta medarbetare på plats dygnet runt för att ta emot skadeanmälningar.

Redan samma morgon fick Arnes fru kontakt med en handläggare.

– Vi hade många samtal med dem, och de var både tydliga och förstående hela vägen, berättar han. Det betydde mycket för oss i den situationen.

Allt gick snabbt. Mindre än fyra veckor senare var ersättningen utbetald och vraket omhändertaget.

– Jag har alltid varit lite skeptisk till försäkringsbolag, säger han. På bryggan diskuterades det mycket om värderingar och ersättningar. Men här fungerade allt faktiskt väldigt smidigt.